Förvaltning av katastrofen och hållbar underkastelse.

En intervju med Anne Steiner om de gula västarna.

I en situation där våra liv i varje stund utsätts för ett bombardemang av lockrop från reklamen, av de senaste lyriska eufemismerna för sexualakten och av skvaller om någon bekants eller medie­kändis otrohet, och där kritiken av sexualiteten blivit helt igenom institutionaliserad vardagsmat, så frestas man att säga något som alla egentligen redan känner till: Sex har blivit något olidligt banalt.

1985 skrev Guy Debord ned sina tankar om invandrarfrågan för att bistå författaren Mezioud Ouldamer i arbetet med en bok om ämnet, Le Cauchemar immigré dans la décomposition de la France (1986). Texten har inte förlorat sin aktualitet.

Gula västarnas revolt är historisk. När man menar att rörelsen kommer från medelklassen placerar man den inte sociologiskt, däremot bortser man från dess alldagliga och tvärgående egenskaper. Den här gången är det inte politiskt medvetna personer som försöker övertyga andra, det är personer som upptäcker politiken genom vredens lära. När den vanliga människan hittar orden, talar om det vardagliga lidandet och greppar det som ett vapen, springer det inte ur upprorens historia, utan kort sagt ur historien. Gula västarnas revolt är historisk. När man menar att rörelsen kommer från medelklassen placerar man den inte sociologiskt, däremot bortser man från dess alldagliga och tvärgående egenskaper. Den här gången är det inte politiskt medvetna personer som försöker övertyga andra, det är personer som upptäcker politiken genom vredens lära. När den vanliga människan hittar orden, talar om det vardagliga lidandet och greppar det som ett vapen, springer det inte ur upprorens historia, utan kort sagt ur historien.

Jag kan konstatera att medieuppbådet omkring ”klimatkrisen” döljer de väsentliga problemen: fiendskapen, den dynamik som gör att man inte kan leva utan en fiende, undertryckandet av naturligheten, i synnerhet och i första hand hos barnen, förlusten av sinnligheten, flykten in i konstgjordheten och därmed ett djupt förverkligande av den process som gör arten föråldrad.

I Subaltern #3/2018 publicerade vi Jacques Wajnsztejns essä ”Efter Kapitalets revolution” och bad därefter honom och de andra verksamma i tidskriften Temps Critiques att skriva en text om de så kallade gula västarna utifrån denna analys då de deltagit i rörelsen sedan den inleddes hösten 2018. Rörelsen uttrycktes genom en våldsam spontanitet, återkommande kravaller och demonstrationer i många städer blev för månader vardag, och rörelsen ockuperade rondeller och satte upp vägkontroller för att stanna av transportleder och flytt av varor och arbetskraft. Enligt Temps Critiques är de gula västarna ett av flera exempel på hur arbetare, arbetslösa och andra grupper både motsäger sig och utvecklar den kapitalets revolution som ägit rum sedan ungefär 1970-talet och som i slutänden innebär en form av antropologisk förändring. I Subaltern #3/2018 publicerade vi Jacques Wajnsztejns essä ”Efter Kapitalets revolution” och bad därefter honom och de andra verksamma i tidskriften Temps Critiques att skriva en text om de så kallade gula västarna utifrån denna analys då de deltagit i rörelsen sedan den inleddes hösten 2018. Rörelsen uttrycktes genom en våldsam spontanitet, återkommande kravaller och demonstrationer i många städer blev för månader vardag, och rörelsen ockuperade rondeller och satte upp vägkontroller för att stanna av transportleder och flytt av varor och arbetskraft. Enligt Temps Critiques är de gula västarna ett av flera exempel på hur arbetare, arbetslösa och andra grupper både motsäger sig och utvecklar den kapitalets revolution som ägit rum sedan ungefär 1970-talet och som i slutänden innebär en form av antropologisk förändring.

Vår planet tyngs av den kapitalistiska civilisationens industriella teknomassa och stora delar av biosfären håller på att sjunka ned i ett mänskligt tillverkat Hades.